Johan och Roger träffas för ett värmande samtal på en kall söndag.

Vi pratar om tillfrisknande och andlighet i vintrig miljö, om att Johan var Hollywood och talade, om ohanterlighetsparadoxen, om att tappa greppet om livet, om att jobbet blev strukturen som vi höll fast vid, om svårigheten i att kolla med nyktra ögon i det aktiva livet, om att skapa en egen norm, om en glidande skala av besatthet, om att ta sig upp från mörkret, om vikten av att fatta stora beslut utan att förstå konsekvenserna på lång sikt, om att livet består av processer och relationer och inte transaktioner, om att alkohol inte är på listan över saker vi människor behöver för att överleva, om det makalösa i att faktiskt släppa taget om sina illusioner, om när Johan egentligen blev mentalt besatt av alkohol, om att allt vi har gjort har lett oss hit där vi är idag och om guldåren där på slutet (OBS ironi).

Vi avrundar med att konstatera att det finns en jäkla massa 12-stegsmöten i LA och att vi med en hyfsat stor dos pirr ser fram emot nästa veckas internationella premiär på ENGELSKA i Alkispodden.