Podchaser Logo
Home
Koɗo men hannde

France Médias Monde

Koɗo men hannde

A daily News and Politics podcast
Good podcast? Give it some love!
Koɗo men hannde

France Médias Monde

Koɗo men hannde

Episodes
Koɗo men hannde

France Médias Monde

Koɗo men hannde

A daily News and Politics podcast
Good podcast? Give it some love!
Rate Podcast

Episodes of Koɗo men hannde

Mark All
Search Episodes...
Jeegon nduu lewru ɓiɓɓe Caad suɓiike hooreejo mum. E yontere ƴaɓɓiinde ndee hooreejo keso Mahammat Idriis Debi Itno keɓuɗo poolgu e ɗee woote fuɗɗii laamu mun. Faade nden e orngal woote, Alhaji Usmaanu Aamadu Bakari hooreejo Tabital Pulaaku Caa
Doggol leyɗe jaɓuɗe yo Palestin laato leydi rimɗundi ɓeydike. Ɗe timmii jooni 146 e nder nduu adunaaru. Ko Norvege, Espaañ e Irlanda sakkitii ƴettude ngal pellital. Faale ɗee leyɗe ko yo Israayel e Palestin laato leyɗe ɗiɗi sertuɗe hara ndi kal
Porokirerjo CPI on, ƴamii yo mannda fawo-junngo fampe liddu woɓɓe e ardiiɓe Israayel wonndude e hooreeɓe Hamas. Ɓen ko Benjamiin Netanyahu, hooreejo jaagorɓe Israyel e Yoav Gallan, jaagorɗo makko halfinaaɗo deenaagu. E banŋe Hamas ko Yehiya Sin
Iran, Ibrahiim Raysi hooreejo leydi faatiiɗo fuɗɗaama du’aneede hannde, e nder Taheran. Ko e nder asidan elikopteer makko, o lutti kanko e gollidiiɓe makko ɗuuɗuɓe no jeyaa e ɓen Hossen Amir Abdollahiyan, jaagorɗo halfinaaɗo gollidal hakkunde I
Hannde maanditaare jeytugol hoore mum  52ɓere Kamerun. Ñalaande woowaande teddineede gila  hitaande 1972. Kono ɓe heɓuki ndimu wakeere leydi ndi e hitaande 1960 e wakeere luttunde ndee duu e  hitaande 1961, ndi waɗi kawtal mayri haa 20 lewru 5ɓ
Ɓiɓɓe Gine ko ɓuri deemedere barminaama woɓɓe kadi waraama gila e hitaande 2019 haa e hitaande 2021. Ko ɗum "Amnesty Internationale" mojobere daraniinde hakkeeji neɗɗanke anndini e nder cimtol ngol ɓe lollini e alarba yawtunde yeeso jaayndeyank
Keɗoɗen ɗoo jooni ñoggannde jewte waɗaaɗe ka taskaram On Tottaama Konngol e nder ndee yontere. Ko Faatumata Si Sawaane waɗani en ndee ñoggande.
 Basiiru Jomaay Faay ɓamii peeje ngam waylugol jogala awo ndii leydi. Hooreejo leydi keso oo hollitii wonndema sarti awo Senegaal maa waylee, o yaltinii doggol laaɗe yaananaaɗe awugol e nder maaje ndii leydi. Ɗee, ko peeje ɗe pelle awooɓe Seneg
Fiɓannde kaaldal ngenndi leydi ndii jonnaama Kolonel Asimi Goyta, hooreejo laamu faddewu nguu. Yimɓe teemeɗɗe waɗuɓe ngal kaaldal, fewjii ɓeydugol junndi laamu faddewu nguu, wonndude e tawtugol Kolonel Asimi Goyta e suɓngooji saatiiɗi. Pelle po
ko Mahamat Idriis Debi foolii e suɓngooji hooreeyaaku ndii leydi. Oo jeneraljo, hooreejo laamu faddewu heɓii daaɗe 61%, e bi’ol suudu toppitiindu woote. Ko Siksee Masra, hooreejo jaagorɓe leydi ndii laatii ɗiɗaɓo. O heɓii ko fawi e daaɗe 18 %.
Ñoggande yoga e miijooji neldaaɗi ka taskaram On Tottaama Konngol e ndee yontereKeɗoɗen jooni ñoggannde jewte waɗaaɗe ka taskaram On Tottaama Konngol e nder nde yontere.Ko Faatumata SI SAAWAANE waɗani en.
Togo heɓii sariya mawɗo leydi keso. Sariya faatiiɗo e laamu sarɗiyankowu. Faure Gnassingbé, hooreejo leydi ndii lawɗiniimo e altine faltiiɗo oo, hayso tawii lunndiiɓe laamu e yimɓe sosiyete siwil hewɓe yaadaali e makko. Sabu ɓen hino tuumi hoor
Hooreeɓe Afrik e Amerik e ɓaŋŋe dawro e faggudu hino e mbatu gila e altine,  nder Dalas,  diiwal Dawlaaji Ndentuɗi Amerik. Faandaare ndee jonnde ko ɓamugol dabareeji ngam ɓantugol jokkondiral e baŋŋe faggudu hakkunde Dawlaaji Ndentuɗi Amerik e
Hikka ko nguleendi ndi meeɗaaka yi’eede teskaa ka Fuuta Jaloo, e nder Gine. E nokkeeli goɗɗi, fooweengu nguu hewtuno degree daraja 40(40°) ka ley ɗowdi. Huunde nde meeɗaaka yi’eede gila hitaande1951. Ndii nguleendi saabike yooro battinngo e ges
Gooto e depiteeɓe Gammbiya, naɓii eɓɓoore sariya ka suudu sarɗiyankooɓe ngam dartinngol sariya haɗuɗo sunningol walla haddugol sukaaɓe rewɓe. Si ndee eɓɓoore laatike, haddugol sukaaɓe rewɓe ɓee, laatoto ko newinaa. Kono pelle rewɓe ɗuuɗuɗe huɗu
Hooreejo laamu Senegaal hari hino e njillu Gine-Bisawo e ndee talataare. Ko ndii woni leydi tataɓiri ndi Basiiru Jomay Fay jehi e muuɗun gila o suɓa hooreejo Senegal. Hari o yiillike e Moritani wonndude e Gammbi e ɗee balɗe saaliiɗe. Holko saab
Ko hannde ñannde go’o lewru jowaɓuru adunaaru ndun mawninta ñalawma teddiniraaɗo gollooɓe. Hikka gollooɓe Senegaal, mawninee oo ñalawma e sahaa mo hooreejo keso suɓaa ka hoore laamu. Kawtal pelle senndikaaji rendinɗi golloɓe no haɓɓorii Bassiir
Gila hannde e yamnde 12 on waawan ndaarude filmuuji e calcale e nder Kanal Pulaagu. Oo,ko Kanal (Chaine) keso mo Kanal+ waɗi e ɗemngal Fulfulde. E nder makko, ɓe hollan filmuujie calcale fewnaaɗe hono Senegaal, Gine, Mali Maroritani, haa hewta
Hannde e alkamisa waɗii duuɓi 50 gila laamu njaggu follaa walla liɓaa Portigal. Ko ngal liɓal laamu saabii yo leyɗe afriknaaje hono Angola, Mozambik, Kapveer e Gine-Bissaawo ɗe Portigal ardornoo doole, heɓti ndimaagu majje. MARIYO SISSOKO, no t
kuliyankaaku no taskaa e nder Atakora e Alibori baŋŋe rewo leydi ndii gila hitaande 2021. Fitinaaji ɓen kuliyankooɓe hino ɓeydoo ko sakkitiiɗo. Sabu hakkunde hitaande 2022 e hitaande 2023, ko timmi ciwlanɗe walla eɓɓooje ciwlanɗe 106 waɗii e nd
Lurral no taskaa hakkunde Moritani e Mali. Ko naatugol konunkooɓe Mali e gollidiiɓe maɓɓe Wagneer e nder Moritani saabii ngal luural. Sabu ɓee konunkooɓe no tuumaa waɗude fitinaaji e hoore siwilɓe Moritani. Konunkooɓe ardiiɓe laamu faddewu Mali
Hooreeɓe leydi Senegaal aadike soodugol Deftirdu Lewopoold Sedaar Sengor ɗun won "bibliothèque" e Faransiire. Nduu deftirdu hooreejo Senegaal kiɗɗo, toowa ganndaljo ko Faransi wonanoo e yeeyeede. Artirgol ɗen defte timmuɗe teemeɗɗe nder Senegaa
Keɗoɗen ɗoo jooni ñoggannde jewte waɗaaɗe ka taskaram On Tottaama Konngol e nder ndee yontere. Ko Muusa Umaar Bari waɗani en ndee ñoggande.
Fedde Kisal Benin e dow ballal ammbasadeer Faransi no heblude sukaaɓe durooɓe cappanɗe. Ngon hablo hino faatii e moƴƴingol kosam e huɗo daabaaji. Faandaare ndee, ko ɓamtugol ngaynaaka e nder wallugol sukaaɓe ɓee heɓugol golle. Sabu, e bi’ol Isa
Lurral mawngal no taskaa hakkunde Iran e Israyel gila e lannoode ndee yontere faltiinde. Ndee ko fuɗɗi, ko nde Israyel wari diplomatɓe Iran joɗiiɓe Damas e nder Siri. Caggal ɗun, Teheran faɗɗike misilji wonndude e dronaaji 300 e nder leydi Isra
Rate

Join Podchaser to...

  • Rate podcasts and episodes
  • Follow podcasts and creators
  • Create podcast and episode lists
  • & much more

Unlock more with Podchaser Pro

  • Audience Insights
  • Contact Information
  • Demographics
  • Charts
  • Sponsor History
  • and More!
Pro Features